Artiklar

Nya 3:12- regler – ett steg närmare lagstiftning

Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på förändringar när det gäller beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag. Till stor del motsvarar de nu föreslagna reglerna de regler som utredningen presenterade i sitt förslag. Men några förändringar har skett. I den här artikeln sammanfattar vi de förslag till regler som regeringen nu presenterar.

Vad kvarstår innan vi har en lag? 

I juni 2024 presenterades förslaget för nya 3:12-regler i Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). Remissinstanserna var överlag positiva till utredningens förslag och sedan dess har förslaget bearbetats på Finansdepartementet. Nu presenterar regeringen sin lagrådsremiss. Lagändringarna föreslås fortfarande att träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringen uppger att om de nya reglerna kommer att genomföras beror på budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen 2026. 

Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att Lagrådet ska yttra sig om reglerna och efter det ska en proposition tas fram. Slutligen ska riksdagen fatta beslut om lagändringarna.  

Ett nytt sätt att beräkna gränsbeloppet på 

En ny modell för beräkning av årets gränsbelopp föreslås. Den innebär att den nuvarande förenklingsregeln och huvudregeln slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Detta överensstämmer med det förslag som lades fram i utredningen. 

Gränsbeloppet föreslås bestå av summan av följande tre delar: 

• Ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget. 

• Ett lönebaserat utrymme. 

• Ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.  

Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel. 

Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort.  

Det lönebaserade utrymmet  

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet (4 procents ägande). Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag.  

Löneunderlaget uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterbolag som tidigare gällt vid beräkning av det lönebaserade utrymmet. 

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Den sista komponenten vid beräkningen av årets gränsbelopp är ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Precis som idag, men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. 

Karenstiden sänks till 4 år 

Karenstiderna föreslås generellt kortas med ett år, från fem till fyra år. Detta påverkar bland annat hur länge en andel anses kvalificerad efter att en delägare slutat vara verksam i betydande omfattning, samt vid tillämpning av utomståenderegeln och regeln om samma eller likartad verksamhet. 

Kontrolluppgifter 

I utredningen lämnades ett förslag på utökad kontrolluppgiftsskyldighet för företagen om bland annat hur många aktier delägaren innehar. Detta förslag finns inte med i lagrådsremissen. Däremot föreslår regeringen att den som innehar kvalificerade andelar i sin inkomstdeklaration ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på sådana andelar. 

Vilka förslag finns inte med i lagrådsremissen? 

Några av de förslag som presenterades i utredningen finns inte med i lagrådsremissen. Det gäller bland annat förändringen i närståendekretsen som skulle gälla i 57 kapitlet inkomstskattelagen.  

I utredningen föreslogs att syskon och syskons maka/make inte längre skulle ingå i närståendekretsen. Denna förändring finns inte med i lagrådsremissen. Det gör inte heller en kodifiering av utomstående ägande till 30 procent i utomståenderegeln. Inte heller ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinster finns med i lagrådsremissen.

The post Nya 3:12- regler – ett steg närmare lagstiftning appeared first on Tidningen Konsulten.

Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten

Redan nu har Finansdepartement remitterat en rad skatteförslag som kan komma att ingå i höstbudgeten. Här är en sammanfattning av de förslag som har remitterats i maj och som är viktiga att följa fram till dess att ny lagstiftning eventuellt träder i kraft.  Bland förslagen kan nämnas sänkt bolagsskatt och lägre moms på dansevent.

Varför kommer alla skatteförslag redan nu? 

Under några år har regeringen genom Finansdepartementet redan innan höstbudgeten skickat ut de kommande skatteförslagen på remiss. Förslagen kommer att ligga till grund för höstens budgetförhandlingar för 2026. På detta sätt blir skatteförslagen genomarbetade och förberedda. Det ger också regeringen möjlighet att göra en samlad behandling av de olika skatteförslag med deras budgeteffekter.

Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026, och i vilken omfattning blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. 

Det finns som sagt ingen garanti för att förslagen kommer att leda till lagstiftning. Det blir en följetong till hösten. 

Sänkt bolagsskatt och expansionsskatt 

Bolagsskatten föreslås sänkas med 0,6 procentenheter, till 20 procent. Syftet är att stärka förutsättningar för investering och tillväxt i Sverige. Detta mot bakgrund av att högre tullnivåer och osäkerhet kring tullar och handelshinder riskerar att påverka investeringsviljan negativt.  

Som en följd av det föreslås även att expansionsfondsskatten för enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag ska sänkas i motsvarande mån. Följdändringar föreslås också vad gäller kapitalunderlaget för expansionsfond. När expansionsfondsskatten sänks till 20 procent får expansionsfonden högst uppgå till 125 procent av kapitalunderlaget. 

För att säkerställa att den sänkta bolagsskatten endast omfattar inkomster som hänförs till tid efter det att sänkningen har trätt i kraft föreslås särskilda bestämmelser om återföring av periodiseringsfonder samt en begränsad avdragsrätt för lämnade koncernbidrag i vissa fall. 

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. 

Förbättrat regelverk om beskattning av skog 

tt antal förslag presenteras som syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog m.m., öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning, anpassa skatteregler till EU-rätten och underlätta möjligheten till kontroll av vissa skattemässiga justeringar kopplade till skog m.m.

Det föreslås en möjlighet att göra en avsättning till ersättningsfond för naturvårdsmark för intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål. Förslaget innebär att avsättning till ersättningsfond för mark som definieras som naturvårdsmark får återföras det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.  

Ett nytt naturvårdskonto föreslås för enskilda näringsidkare som erhåller ersättning för naturvårdsavtal. Genom naturvårdskontot kommer inkomsterna att kunna periodiseras. Reglerna föreslås likna reglerna för skogskonto med vissa skillnader.  

Enligt förslaget ska lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. upphävas.  Det innebär att källskatt på ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto inte längre ska tas ut. Att lagen slopas innebär också att räntan som gottskrivs kontot i sin helhet ska beskattas vid uttag eller utbetalning av medel.  

Även vissa skatteregler för skogskonto, skogsskadekonto och det nya naturvårdskontot föreslås anpassas till EU-rätten. 

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2026. 

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

För att främja kultur och dans föreslås att momsen på inträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent. Inträden till danstillställningar kan till exempel vara biljetter till dansevenemang, nattklubbar och diskotek. 

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Regeringen har tidigare aviserat att beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet skulle höjas från 11 000 kronor till 13 000 kronor.  

Nu lämnas förslaget på remiss och föreslås gälla från och med den 1 januari 2026 och för beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2026 och senare. 

Skattelättnad för förmån av resor med kollektivtrafik

En skattelättnad för förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik föreslås. Skattelättnaden föreslås även omfatta ersättning för sådan periodbiljett. 
 
Innebörden av förslaget är att beskattning endast ska ske av 50 procent av förmånsvärdet eller ersättningen till den del värdet av förmånen eller ersättningen som uppgår till högst 13 000 kronor per beskattningsår. En förutsättning för skattelättnaden är att periodbiljetten avser en tidsperiod om minst 30 dagar och att den gäller för resor inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Förmånserbjudandet måste också rikta sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen. 

En skattelättnad föreslås även för förmån och ersättning av resa med färdtjänst.  

De föreslagna reglerna påverkar även den anställdes möjlighet till avdrag för arbetsresor vid inkomstbeskattningen. Om den skattskyldige får sådan förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik, eller ersättning för sådan biljett, som ska tas upp med 50 procent, får de utgifter som förmånen avser eller som ersättningen är avsedd att täcka endast dras av med 50 procent. Detsamma ska gälla för förmån av resa med färdtjänst eller ersättning för sådan resa. 

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 

Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

En anställd som får ladda sin egen bil eller förmånsbil på arbetsplatsen utan att betala marknadsmässig ersättning ska enligt huvudregeln förmånsbeskattas för detta. 

Under perioden 1 juli 2023–30 juni 2026 gäller särskilda regler för förmån av laddel på arbetsplatsen. Förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandhålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen är under denna period skattefri.

Denna regel om skattefrihet föreslås bli permanent från och med den 31 juli 2026. 

Utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter vid tjänsteresa med förmånsbil

En arbetstagare som använder sin förmånsbil för tjänsteresor och själv betalar samtliga drivmedelsutgifter som är förenade med resorna får göra avdrag för utgifterna vid inkomstbeskattning enligt ett schablonbelopp eller få skattefri drivmedelsersättning motsvarande dessa belopp från arbetsgivaren.  

Regeln om att den anställde ska ha betalt samtliga drivmedelsutgifter har medfört att en anställd inte har kunnat göra avdrag vid beskattningen eller fått skattefri drivmedelsersättning om den anställde har kunnat ladda gratis på arbetsplatsen. 

Det förslag som nu presenteras innebär att den som har en laddhybrid som förmånsbil, och laddar den gratis med el som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen, ska ha motsvarande avdragsrätt för drivmedel för tjänsteresor som den som har bekostat allt drivmedel själv.  

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.   

Särskilt inkomstskatt för utomlands bosatt sänks

Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet, medan den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig endast för vissa inkomster med anknytning till Sverige. 

Inkomster från arbete i Sverige och vissa andra inkomster som tas emot av fysiska personer som är bosatta utomlands (med undantag för artister och idrottsmän) beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).

Med “bosatt utomlands” avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen. En beskattning enligt SINK är en definitiv källskatt och någon mer beskattning sker inte i Sverige.  

Nu föreslås att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks från 25 procent till 20 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst.  

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och ska tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025. 

Sänkt elskatt

För att minska energikostnaderna för hushåll och företag, och för att ytterligare bidra till att stärka incitamenten för överflyttning från fossila energikällor till eldrift, föreslås att skattesatsen för energiskatt på el sänks med 3 öre jämfört med omräknad nivå, dvs. att skattesatsen för 2026 fastställs till 41,1 öre per kilowattimme.  

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. 

Läs mer om skatteförslagen som remitterats inför höstbudgeten här. 

The post Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten appeared first on Tidningen Konsulten.

Srf konsulterna tipsar: Ny e-tjänst för digital deklaration av INK 1,2 och 4

Nu blir det enklare att deklarera digitalt. Skatteverket har lanserat en ny e-tjänst för inkomstdeklaration 1, 2 och 4 – med möjlighet att lämna bilagor eller övriga upplysningar.

I den nya e-tjänsten kan uppgifterna skrivas under direkt för den som är behörig, alternativt skickas vidare till Mina Sidor för vidare hantering. E-tjänsten sparar inte uppgifterna så allt behöver fyllas i vid samma tillfälle innan utloggning.  

Tjänsten kan användas för bolag och ekonomiska föreningar som hade bokslut september – december 2024 och framåt. För Inkomstdeklaration 2 är e-tjänsten redan öppen och för Inkomstdeklaration 4 öppnar tjänsten den den 16 juni 2025. För aktiebolag och ekonomiska föreningar går det även att lämna omprövningar för beskattningsår som avslutades januari – augusti 2024.  

E-tjänsten planeras även öppna för Inkomstdeklaration 3 senare under året.  

Mer information om e-tjänsten för att lämna Inkomstdeklaration 2 finns på Skatteverkets webbplats.  

Information om Inkomstdeklaration 4 kommer publiceras på den här sidan.  

The post Srf konsulterna tipsar: Ny e-tjänst för digital deklaration av INK 1,2 och 4 appeared first on Tidningen Konsulten.

”Lönekartläggning är inte ett hinder – det är en konkurrensfördel”

Från juni 2026 måste fler svenska företag följa EU:s nya direktiv om löneöppenhet. Men vad innebär det i praktiken – och hur kan mindre företag vända kravet till en strategisk styrka? Vi har pratat med Daniel Edenholm, expert på lönetransparens på Sysarb om hur lönekartläggning kan stärka både företagskultur och arbetsgivarvarumärke.

Med det nya EU-direktivet om lönetransparens blir det nu förbjudet för arbetsgivare att hemlighålla sina lönestrukturer. Alla företag med fler än tio anställda måste dokumentera sin lönekartläggning och kunna visa för medarbetare hur löner sätts, jämföra lika och likvärdiga arbeten samt kommunicera medellöner inom dessa grupper. Det kan låta betungande, men Daniel Edenholm, expert på lönetransparens, ser det som en möjlighet till förändring på djupet. 

– Jag har aldrig träffat en chef som vill diskriminera, men ändå ser vi löneskillnader mellan män och kvinnor. Det handlar ofta om brist på struktur och koll på data, säger Daniel Edenholm. 

Tre faktorer som styr lön

Att genomföra en lönekartläggning innebär att företaget skapar ordning och reda – genom att kategorisera arbetsuppgifter och dokumentera vilka faktorer som påverkar lön. Tre centrala komponenter ligger bakom varje lönesättning: arbetsuppgifter, individens kompetens och marknadens efterfrågan. 

– Om du inte har gjort det här arbetet, är det lätt att lönesättningen blir osaklig av misstag. Med en tydlig jobbkatalog – eller jobbarkitektur – kan du jämföra likvärdiga roller på ett rättvist sätt, förklarar han. 

Så kan lönekonsulten guida dig rätt

För många små företag utan egen HR-avdelning kan kravet kännas övermäktigt. Här ser Daniel att de som hjälper företaget med lönerna kan vara till stor hjälp. 

– Lönekonsulter sitter ofta på den data som behövs för att skapa strukturen. De kan stötta med att dokumentera, kategorisera roller och analysera löneskillnader. Det handlar om att bli lite som en ”lönedetektiv”. 

Ny lag – nya krav på lönesamtalet

När det nya direktivet träder i kraft får arbetsgivare inte längre fråga en arbetssökande om deras nuvarande lön. I stället måste företaget redovisa ett löneintervall för den aktuella tjänsten – vilket kräver att lönestrukturen redan finns på plats. 

– Det skapar trygghet för både arbetsgivare och medarbetare. Transparens minskar känslan av orättvisa och stärker tilliten, säger Daniel. 

Därför tjänar du på att ta frågan på allvar

Att införa lönetransparens är alltså inte bara en juridisk skyldighet, utan en möjlighet att förbättra arbetsmiljön och höja produktiviteten. 

– Forskning visar att om medarbetare känner sig orättvist behandlade sjunker engagemanget. Men om lönerna är sakligt satta – och det går att förklara varför – ökar förtroendet. Det här är inte bara en fråga om compliance – det är ett verktyg för bättre ledarskap, konstaterar Daniel. 

5 tips till dig som ska lönekartlägga för första gången 

1. Samla styrdokument 
   Inventera vad ni redan har – lönepolicy, kriterier, eventuella kollektivavtal. Vad saknas? 

2. Skapa en jobbkatalog 
   Börja katalogisera era roller. Vilka arbeten är lika, och vilka är likvärdiga? 

3. Analysera lönerna 
   Finns löneskillnader mellan könen inom lika/lika svåra arbeten? 

4. Förbered kommunikationen 
   Se till att chefer kan förklara varför en viss lön satts, både i relation till prestation och kollegors löner. 

5. Använd rätt kompetens 
   En lönekonsult kan hjälpa till att strukturera, analysera och kommunicera rätt. 

The post ”Lönekartläggning är inte ett hinder – det är en konkurrensfördel” appeared first on Tidningen Konsulten.

Ekobrottsmyndigheten: Redovisningskonsulten kan göra skillnad

Ekonomisk brottslighet är ett växande samhällsproblem – men också något vi tillsammans kan motverka. Hos Ekobrottsmyndigheten står det brottsförebyggande arbetet i fokus, och Auktoriserade Redovisningskonsulter lyfts fram som en viktig del av lösningen.

Ekobrottsmyndighetens uppdrag är tydligt: att förebygga, upptäcka och bekämpa ekonomisk brottslighet. Men i takt med att brottsligheten blir mer komplex och teknisk krävs ett bredare samarbete. Här spelar redovisningskonsulter en viktig roll. 

– Konsulterna kan se mönster vi inte upptäcker – och här kan de verkligen göra skillnad, säger Mikael Majidoff, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten. 

Förebygga hellre än att lagföra 

Tillsammans med kollegan Lynn Ehn arbetar Mikael Majidoff med att stärka det brottsförebyggande arbetet, både inom myndigheten och genom samverkan med andra aktörer. 

– Det är inte möjligt att utreda och åtala alla brott. Därför behöver vi lägga större kraft på att förhindra att de sker från början. Förebyggande arbete kräver samverkan – med myndigheter, branschorganisationer och näringslivet, säger Lynn Ehn. 

Ekonomisk brottslighet är ofta dold och svår att upptäcka, vilket gör konsulternas insyn i kundernas ekonomi särskilt värdefull. Deras vardagliga kontakt med företag ger dem möjlighet att upptäcka avvikelser tidigt – och agera. 

Redovisningskonsulten som trygg samarbetspartner 

Lena Lind, förbundsdirektör på Srf konsulterna, lyfter redovisnings- och lönekonsulternas unika position. 

– Våra Auktoriserade Redovisnings- och Lönekonsulter arbetar nära sina kunder – ofta små och medelstora företag – och har god insyn i deras ekonomi. De kan reagera och agera om något inte verkar stå rätt till, säger hon. 

Srf konsulternas medlemmar är också skyldiga att följa ett riskbaserat arbetssätt, där kundkännedom och goda rutiner är avgörande. Auktorisationen ställer krav på kontinuerlig kompetensutveckling, kvalitetskontroll och ett etiskt förhållningssätt. 

– Deras tyngd i rollen som Auktoriserade konsulter blir också allt viktigare i en värld som blir mer komplex och osäker, säger Lena Lind. Det är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet. 

Branschorganisationens roll 

Att redovisningskonsulter hjälper företag att följa god redovisningssed bidrar inte bara till att företagen uppfyller lagkrav – det skapar också rättvisa konkurrensvillkor. När alla spelar efter samma regler blir det svårare för oseriösa aktörer att få fotfäste. På så sätt bidrar redovisningskonsulter till både sund företagsutveckling och ett tryggare, starkare samhälle 

– Det handlar om att betona vikten av ordning och reda och att sprida kunskap om gällande regelverk och standarder. Konsulterna är en viktig brygga mellan lagstiftning och företagarvardag, säger Lena Lind. 

Tillsammans mot brottsligheten 

Att förhindra att företag utnyttjas för brott kräver samverkan. Ekobrottsmyndigheten betonar vikten av dialog och informationsutbyte mellan myndigheter, företag och konsulter. 

– Vi måste prata med varandra – den goda sidan måste samarbeta, annars vinner den andra, säger Mikael Majidoff. 

Med rätt kunskap och rutiner, och med Auktoriserade Redovisningskonsulter vid företagens sida, kan mycket göras för att tidigt upptäcka och stoppa brott. 

Tips: Så kan du som redovisningskonsult bidra 

Ha god kännedom om dina kunder och deras verksamhet 
Var uppmärksam på avvikande beteenden och ovanliga transaktioner 
Begär alltid in avtal och relevanta underlag 
Kom ihåg att du har anmälningsplikt vid misstanke om penningtvätt 
Lyft frågan internt – diskutera rutiner och ansvar på byrån 
Ta hjälp av Srf konsulternas stödmaterial och utbildningar 

The post Ekobrottsmyndigheten: Redovisningskonsulten kan göra skillnad appeared first on Tidningen Konsulten.

Att tänka på när du planerar anställdas semester

Snart är det dags att planera sommarens semester. Här är några viktiga regler du behöver ha koll på som arbetsgivare.

Tvingande och flexibla regler 

Semesterlagen innehåller både tvingande regler och sådana som går att anpassa via kollektivavtal. Du måste till exempel se till att varje anställd tar ut minst 20 betalda semesterdagar per år – om dagarna är intjänade. Nyanställda som bara har obetalda dagar kan inte tvingas ta semester. 

Vissa regler, som hur semesterlönen räknas ut, kan enbart regleras i kollektivavtal. Det går givetvis alltid att ge högre ersättning än vad lagen anger.  

Planera i tid 

Huvudsemesterperioden (juni–augusti) behöver du planera i god tid. Har du kollektivavtal ska du förhandla med facket om hur semestern ska förläggas – men det är verksamhetens behov som väger tyngst, och det är du som bestämmer i slutändan. 

Även om du saknar kollektivavtal kan du behöva förhandla, om någon anställd är fackligt ansluten. Tänk på att flera fackförbund kan behöva kallas. 

Samråd och besked 

Om du inte har kollektivavtal eller facklig representation är det ändå vanligt att semestern planeras genom samråd, till exempel via en lista som skickas runt bland de anställda. Om du inte kan bevilja alla önskemål bestämmer du som arbetsgivare hur semestern ska läggas ut. Det ska meddelas senast två månader i förväg. 

Fyra veckor sammanhängande 

Normalt har anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren. Men om du har särskilda skäl – till exempel högsäsong eller brist på vikarier – kan semestern förläggas till annan tid. 

Får du tvinga någon att ta semester? 

Ja, varje anställd måste ta ut minst 20 betalda dagar per år, förutsatt att dagarna är intjänade.  Du kan däremot inte kräva att någon tar ut alla 25 dagar – fem dagar får sparas. 

Så räknar du semesterdagar 

Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors ledighet. För deltidsanställda räknas dagarna ofta om till nettosemesterdagar, särskilt om ni har kollektivavtal. Nettosemesterdagarna motsvarar det antal arbetsdagar som kan tas ut i semesterledighet.
Exempel: Ella jobbar fyra dagar i veckan. Då får hon 20 nettosemesterdagar (4/5 x 25). 

Nyanställda och förskottssemester 

För nyanställda som inte har tjänat in någon betald semester kan du bevilja förskottssemester för att fylla upp till exempelvis fyra eller fem veckors betald ledighet. 

Exempel: Egon börjar 1 januari och har tjänat in 7 dagar till sommaren. Du kan ge 13 dagar i förskott så att han får fyra veckors betald semester – eller 18 dagar för fem veckor. Avtala skriftligt med den anställde om förskottssemestern. Viktigt att påpeka att förskottssemestern dras av på slutlönen om Egon slutar inom fem år.  

För obetalda dagar görs löneavdrag (vanligen 4,6 % eller 1/21 av månadslönen per dag). Men frånvaron är semesterlönegrundande, så nästa års semesterrätt påverkas inte. 

Om någon blir sjuk eller behöver vabba 

Blir en anställd sjuk eller behöver vabba under semestern har denne rätt att pausa semestern och spara dagarna. Det ska meddelas senast första vardagen efter ledighetens slut – om du inte kräver anmälan samma dag. I så fall måste du ha informerat om det innan semestern började. 

Får du avbryta någons semester? 

I princip inte. En anställd med nyckelfunktion kan i undantagsfall behöva avbryta semestern, men det kräver att ni har avtalat om det i förväg. Det finns inga regler om vilken ersättning som ska ges, men semesterdagar får inte räknas av – eftersom semesterdagar alltid gäller ledighet hela dagar. 

Sparade semesterdagar 

Om en anställd vill ta ut sparade dagar ihop med årets semester ska du få veta det när semestern planeras. Om fem eller fler sparade dagar tas ut har personen rätt att ta all ledighet i ett sammanhang. 

Korttidsanställda 

För anställningar kortare än tre månader, som till exempel semestervikarier, kan du avtala bort rätten till semesterledighet – men inte till semesterlön. Den kan i så fall betalas ut löpande med lönen, men måste särredovisas. 

 

The post Att tänka på när du planerar anställdas semester appeared first on Tidningen Konsulten.

Ska du anställa en ungdom i sommar? Här är tre tips!

Det finns många saker du som arbetsgivare ska tänka på om du ska anställa en ungdom i sommar. Det är en förmån att få bidra till en persons första anställning – men det är viktigt att anställningen blir en bra start på arbetslivet. Här kommer tre tips till dig som ska anställa en ungdom.

1. Skriv ett anställningsavtal 

 Ett tydligt anställningsavtal skapar trygghet för både dig och den du anställer. Du som arbetsgivare är skyldig att lämna skriftligt besked om anställningens grundläggande villkor. Det kan du göra i anställningsavtalet. Om något i avtalet ändras ska du informera om det skriftligen.  

2. Säkerställ att arbetsuppgifterna är anpassade för yngre  

När du anställer en yngre person gäller särskilda arbetsmiljöregler avseende bland annat arbetstider och arbetsuppgifter.  

Arbetsuppgifterna ska vara lämpliga och ofarliga för ungdomen. Med stigande ålder får arbetsuppgifterna vara mer ansvarstagande och normala. Vissa arbetsuppgifter får däremot aldrig utföras av en minderårig. Läs mer om vilka arbetsuppgifter som minderåriga får utföra. 

Det finns tydliga regler för arbetstider om den anställde är under 18 år. Till exempel måste alla minderåriga ha minst 30 minuters sammanhängande rast efter fyra och en halv timmes arbete. Läs mer om vilka arbetstider som gäller. 

3. Se till att skatten blir rätt! 

Som arbetsgivare kan det vara hjälpsamt att upplysa den anställde om möjligheten att jämka så att skatten blir rätt från början. Jämkning innebär att arbetsgivaren inte behöver dra av lika mycket i skatt från lönen. Skatten som arbetsgivaren drar av tillgodoräknas den anställd när Skatteverket beslutar om skatten för året. Se länk till denna tjänst nedan.

Den som tjänar mindre än 24 873 kronor på ett sommarjobb och inte har andra inkomster under året ska inte betala inkomstskatt. För att arbetsgivaren inte ska dra någon skatt på inkomsten behöver den anställde lämna ett intyg till arbetsgivaren. 

Även den som sommarjobbar och tjänar lite mer kan ha nytta av att jämka.  

En investering för framtiden 

Utöver att du som arbetsgivare får möjlighet att bidra till en ung persons första erfarenhet av arbetslivet, finns det flera fördelar med att anställa ungdomar. De kan tillföra nya idéer och perspektiv samt bidra med energi som stärker verksamheten på både kort och lång sikt.  
 
Många ungdomar har god teknisk kompetens och anpassar sig snabbt till nya digitala verktyg, vilket är en tillgång i dagens arbetsmiljö. Deras entusiasm och vilja att lära kan dessutom smitta av sig och bidra till en positiv företagskultur. 

Att anställa en ung person kan också innebära lägre löne- och förmånskostnader. Det kan handla om att ingångslönen ofta är lägre än för mer erfarna medarbetare, att vissa förmånskostnader är begränsade i början av anställningen (t.ex. pensionsavsättning och föräldralön), eller att unga personer generellt är mer flexibla vad gäller arbetstid och öppna för deltidslösningar. 

Samtidigt ges möjlighet att forma och introducera personen i företagets arbetssätt och värderingar redan från start, något som på sikt kan leda till långvariga och lojala medarbetare. 

The post Ska du anställa en ungdom i sommar? Här är tre tips! appeared first on Tidningen Konsulten.

Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem

Deklarationssäsongen är i full gång och bokslutet för dig som är enskild näringsidkare ska snart vara klart för att kunna ligga till grund för beskattningen. I den här artikeln lyfter vi några tips på hur du undviker fel i din deklaration.

Avdrag för ränteutgifter 

En fysisk person får kontrolluppgifter på de ränteutgifter som har betalts under året. Kontrolluppgift ska lämnas oavsett om räntan är hänförlig till näringsverksamhet eller kapital. Beloppet för ränteutgifterna kommer att förtyckas på inkomstdeklarationen under avdrag – kapital (ruta 8.1).  

Om en del av räntorna är hänförliga till näringsverksamheten ska avdraget för dem göras i NE-blanketten i inkomst av näringsverksamhet. De redovisas då i ruta R8 Räntekostnader m.m. och under Övriga uppgifter Ränteutgifter enligt kontrolluppgifter för beskattningsåret som dragits av i näringsverksamhet, ange belopp.  

Om du flyttar en del av avdraget för ränteutgifter till näringsverksamheten är det viktigt att komma ihåg att ändra uppgifterna om ränteutgifter under avdrag i kapital (ruta 8.1). Detta är ett av de vanliga fel som Skatteverket ser hos enskilda näringsidkare.  

Avdragsgillt eller inte? 

Många enskilda näringsidkare frågar sig vad som är avdragsgillt och inte. Det kan vara svårt att veta vilka utgifter man får göra avdrag för i deklarationen. Utgångspunkten är att alla utgifter för intäkternas förvärvade får dras av. Annorlunda uttryckt, utgiften ska vara till nytta för företaget och inte av privat karaktär.  

Men det finns vissa utgifter som aldrig får dras av, till exempel förseningsavgifter och böter. Dessa regler gäller för alla företagsformer. Sedan finns det vissa regler som begränsar avdragsrätten för enskilda näringsidkare. Det beror på att enskilda näringsidkare inte är anställda i sin verksamhet. Därför skiljer sig reglerna för vad som är avdragsgillt för en enskild näringsidkare till viss del från avdragsrätten för ett aktiebolag.  

En enskild näringsidkare kan exempelvis inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag, men det kan ägaren som arbetar och är anställd i aktiebolaget. Skatteverket har ett avdragslexikon för enskild näringsverksamhet. Kanske hittar du svar på din fråga där! 

Att tänka på när verksamheten avslutas  

När du som enskild näringsidkare avslutar din verksamhet är det några saker som du behöver vara särskilt uppmärksam på för att göra avslutet enkelt och utan extraarbete kommande år.  

Här är några åtgärder du behöver göra: 

• Återkalla F-skatt 

• Avregistrera för moms  

• Avregistrera som arbetsgivare 

• Ändra den debiterade preliminärskatten 

• Avanmäla kontrollenhet och kassaregister om företaget har haft det  

Om du tar ut tillgångar från näringsverksamheten för att använda dem privat ska de redovisas som ett uttag. Uttaget redovisas som en försäljning till ett pris som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Eftersom företaget inte får några pengar vid ett uttag är motkontot eget kapital. Har avdrag gjorts för moms för de uttagna tillgångarna ska även uttagsbeskattning ske för moms. 

När näringsverksamheten upphör ska periodiseringsfonder som tidigare har gjorts återföras till beskattning. Detsamma gäller expansionsfond.  

Underskott när näringsverksamheten avslutas 

Om verksamheten avslutas med underskott finns möjlighet att dra av underskottet med 70 procent. Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om du begär det, fördelas på det följande beskattningsåret och de två därefter följande beskattningsåren. Det innebär att om verksamheten avslutades under 2024 får underskottet först dras av i deklarationen för inkomståret 2025 (deklarationen som lämnas 2026).  

Glöm inte att göra en kryssmarkering på inkomstdeklarationen baksida att verksamheten upphört. 

Redovisa avdraget i deklarationen nästkommande år 

Året efter det att verksamheten har avslutats har du alltså möjlighet att göra avdrag för underskottet. Avslutades verksamheten under 2023 har du möjlighet att dra av underskottet i deklarationen för inkomstår 2024 som lämnas nu 2025. 

I Inkomstdeklaration 1 redovisas avdraget för underskottet vid punkt 8.4. I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 görs avdraget via bilagan Övriga tjänste- och kapitaluppgifter. 

Hela det totala underskottet som avdrag yrkas för ska redovisas. Skatteverket reducerar sedan beloppet till 70 procent. Under övriga upplysningar ska man också ange hur stort underskott man begär slutligt avdrag med och vilket år verksamheten upphörde. 

Vanliga misstag att se upp för som enskild näringsidkare – en sammanfattning 

Här är en sammanfattning av några av de vanligaste misstagen: 

• Dubbelredovisning av ränteutgifter – Glömmer att justera beloppet i ruta 8.1 när delar av räntan förts till näringsverksamheten. 

• Felaktiga avdrag – Försök att dra av privata kostnader. 

• Missad återföring av fonder – Periodiserings- och expansionsfonder glöms ofta bort vid avslut. 

• Ofullständig avregistrering – Att inte återkalla F-skatt eller avregistrera moms, kassaregister etc. kan skapa problem. 

• Felaktig hantering av underskott – Antingen missas avdraget helt, eller så görs det på fel sätt i fel ruta eller år. 

• Ingen markering för att verksamheten upphört – Glömmer att kryssa i rutan på deklarationens baksida. 

Avslutande tips 

Tycker du att allt detta verkar krångligt? Då är du inte ensam. Skattereglerna för enskild firma kan vara snåriga, särskilt vid avslut av verksamhet eller vid mer komplicerade avdrag. 

Tveka inte att ta kontakt med en kvalitetssäkrad redovisningskonsult för att få hjälp. Det är en investering som ofta lönar sig både i tid och pengar – och som kan ge dig trygghet i att allt blir rätt från början. 

The post Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem appeared first on Tidningen Konsulten.

Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra

När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Den medicinska rehabiliteringen ansvarar sjukvården för.

Ditt ansvar som arbetsgivare 

Rehabiliteringsansvaret gäller oavsett om sjukdomen eller skadan har uppstått på jobbet eller inte. Ditt mål är att skapa förutsättningar för att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet så snart som möjligt. 

Det kan innebära att du: 

• Anpassar arbetsplatsen tillfälligt. 
• Förändrar arbetsuppgifter. 
• Justerar arbetstider. 

Dina skyldigheter regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning (AFS 2020:5), som har samma juridiska tyngd som en lag. 

Rehabiliteringsplan – ett krav vid längre sjukskrivning 

Om sjukskrivningen bedöms pågå i minst 60 dagar måste du, senast dag 30, ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med medarbetaren. 

Bedömningen av sjukskrivningens längd görs enklast genom att du har en dialog med den anställde där du går igenom läkarintyget. 

Planen ska följas upp regelbundet och justeras vid behov. Kom ihåg att medarbetaren är skyldig att aktivt delta i sin rehabilitering. 

Viktiga frågor när du tar fram en rehabiliteringsplan 

När du upprättar rehabiliteringsplanen bör du och medarbetaren överväga följande: 

• Kan medarbetaren arbeta deltid under sjukskrivningen? 
• Hur kan arbetsplatsen och arbetsuppgifterna anpassas? 
• Finns möjlighet till omplacering, tillfälligt eller permanent? 
• Behöver arbetstekniska hjälpmedel införskaffas? 
• Finns behov av utbildning eller omskolning? 
• När ska åtgärderna genomföras? 
• Vem ansvarar för kontakten med medarbetaren under sjukskrivningen? 

Hur ska planen följas upp? 

Ditt ansvar gentemot Försäkringskassan 

I vissa fall måste rehabiliteringsplanen skickas till Försäkringskassan, som använder den som underlag i sin handläggning. Myndigheten bedömer om planen är av god kvalitet och att insatserna genomförs enligt plan. 

Om planen brister i kvalitet eller om åtgärderna upprepade gånger uteblir, kan Försäkringskassan anmäla dig som arbetsgivare till Arbetsmiljöverket. 

För att underlätta arbetet med rehabiliteringsplanen kan du ansöka om ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Det kallas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan användas exempelvis för att köpa in tjänster från företagshälsovården. 

The post Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra appeared first on Tidningen Konsulten.

Momspaketet antaget i EU – vad händer nu?

Den 11 mars antog EU formellt ViDA – ett omfattande reformpaket som ska digitalisera momshanteringen i Europa och som vi skrivit om tidigare. Nu börjar den svenska resan mot implementering, och det är hög tid för både företag och redovisningskonsulter att sätta sig in i vad som väntar. Fredrik Andersson Carlö, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, ger sin bild av nuläget – och varför det största hotet är att inte göra någonting alls.

Från beslut till handling – vad innebär ViDA för Sverige? 

EU:s beslut att genomföra VAT in the Digital Age (ViDA) innebär att e-fakturering och transaktionsbaserad rapportering blir obligatoriskt i hela unionen – med start 1 juli 2030. För svensk del markerar det starten på en omfattande lagstiftningsprocess. 

– Nu börjar vår resa. Beslutet är taget på EU-nivå, men exakt hur vi ska genomföra det i Sverige återstår till stor del att utforma. Vissa delar är gemensamma för hela EU, men mycket är också upp till varje medlemsland att bestämma, säger Fredrik. 

Frågor som måste besvaras nationellt är till exempel vilket e-faktureringssystem Sverige ska använda, om EDI-lösningar ska tillåtas, och om vi ska bygga en statlig infrastruktur eller öppna för en operatörsdriven marknad. 

Sverige riskerar att halka efter 

Flera av Europas största ekonomier – däribland Tyskland – har redan beslutat att införa obligatorisk e-fakturering före 2030. Norge utreder frågan, och andra länder som Italien har infört statliga portaler. 

– Om Sverige väljer att vänta finns det en uppenbar alternativkostnad. Det handlar inte bara om momsbedrägerier, utan om vår framtida konkurrenskraft. Att inte agera kan innebära att vi blir den svaga länken i EU:s momsflöde, säger Fredrik. 

Han menar att vi har en möjlighet att påverka utvecklingen – men bara om vi agerar i tid. 

Företag och konsulter – börja redan nu 

Även om lagen träder i kraft först 2030, uppmanar Fredrik både företag och redovisningskonsulter att börja förbereda sig redan nu. 

– Redan idag kan du fundera på hur du hanterar fakturering och vilka standarder du använder. Säljer du till offentlig sektor, e-fakturerar du troligen redan. Men nu går utvecklingen mot att det blir norm även i det privata. 

Han rekommenderar att företag som ska uppgradera system eller byta standard väljer lösningar som redan nu uppfyller den europeiska e-faktureringsstandarden – till exempel PEPPOL. 

– Att välja en standard som riskerar att försvinna kan bli dyrt. Det gäller att tänka långsiktigt, även om inget är lag än. 

Hur kan redovisningskonsulter bidra? 

Fredrik ser en viktig roll för redovisningskonsulter i övergången: 

– Se till att du inte blir en bromskloss. Hjälp istället dina kunder att förbereda sig. Digitalisering är inte något vi ska motarbeta – det är en möjlighet att effektivisera och stärka företagandet. 

Han lyfter också vikten av att redovisningskonsulter, fakturaoperatörer och systemutvecklare tillsammans gör det lätt att göra rätt: 

– Vi behöver bygga tjänster som förenklar, särskilt för de minsta företagen. I bästa fall blir det här ett smidigt steg in i en modern, digital infrastruktur – inte en ny pålaga. 

De största vinsterna med ViDA 

För företagen är den störta vinsten med ViDa att flöden automatiseras och därmed även effektiviseras. 

– Digitaliseringen sparar tid, minskar manuell hantering, ger bättre kontroll och innebär mindre onödiga kostnader – som arkivering eller hantering av pappersfakturor. Det är en enorm potential för besparingar, säger Fredrik. 

Men med transaktionsbaserad rapportering följer även samhällsnytta i och med att myndigheterna får bättre verktyg mot skattefusk och organiserad ekonomisk brottslighet. 

– Vi får insyn i hela transaktionskedjan – det gör att vi snabbare kan agera mot misstänkta upplägg, falska fakturor och penningtvätt, säger Fredrik. 

Riskerna om vi inte gör något alls 

Det största hotet mot en lyckad övergång? Att Sverige står stilla. 

– Den verkliga risken är att vi inte gör någonting. Då kan vi försätta oss i ett riktigt dåligt läge – både ekonomiskt, tekniskt och rättsligt. Men genom att agera nu kan vi påverka hur det här implementeras – och skapa bra lösningar för både företag och samhälle. 

Tre tips – så förbereder du dig  

För företag: 

• Börja se över er fakturahantering redan nu. 
  Även om ramverket träder i kraft först 2030, är utvecklingen tydlig – pappersfakturor kommer att fasas ut. 

• Välj rätt e-faktureringslösning. 
  Satsa på en standard som redan uppfyller de europeiska kraven – exempelvis PEPPOL – för att undvika framtida omställningskostnader. 

• Tänk långsiktigt. 
  Bygger du in e-faktura i dina system nu skapar du samtidigt möjligheter för automatisering i andra delar – som order- och logistikprocesser. 

För redovisningskonsulter: 

• Var en drivkraft, inte en bromskloss. 
  Hjälp dina kunder att ställa om – undvik att kräva pappersfakturor eller pappersutskrifter av digitala fakturor, till exempel för fysisk arkivering. 

• Håll dig uppdaterad. 
  ViDA innebär en ny verklighet för momshantering i hela EU. Följ utvecklingen för att kunna ge rätt råd i rätt tid. 

• Informera dina kunder. 
  Berätta för dina kunder vad som väntar – särskilt småföretagare kan behöva extra stöd i övergången till e-fakturering.

The post Momspaketet antaget i EU – vad händer nu? appeared first on Tidningen Konsulten.